Aktiv vardag

Race-report!

15 oktober 2018, 22:32

Så, nu känner jag mig pigg och återhämtad och vill delge er med min fantastiska dag!!!

Som ni säkert förstår/förstod så var jag sjukt nervös över detta lopp. Känslorna och mitt humör gick upp och ned! Tur att Lennart känner mig ganska väl vid det här laget och vet hur jag funkar! 😉

Det var nog första gången faktiskt som jag på riktigt faktiskt tvekade på om jag skulle klara det. Även om jag kände mig lugnare efter att vi faktiskt simmade hela banan så var jag osäker på om jag skulle klara simningen på 2.20. Orolig att jag skulle få punktering och i så fall klara att lösa det, och framförallt hur det skulle gå att springa i värmen!

Klockan ringde 4.00 på morgonen. Det gick faktiskt jättebra att gå upp. Och jag hade sovit ganska bra. Vi lade oss vid 20-tiden, och även om man inte somnade direkt så fick vi ju ganska många timmar sömn.

Käkade frukost och gick på toa bäst jag kunde. (Men löste det bättre senare 😉) Alltid lite nervöst att lösa det innan lopp...

Lennart fixade sportdryck och så och så tog vi oss till startområdet. Sååå skönt att vi bor så nära!

Först fick vi gå och fixa våra bodymarking, med startnummer på armarna. Åh dessa volontärer, sååå gulliga, och uppmuntrande! Sen fick man väga sig också, och sen gick vi vidare till cyklarna. Fyllde på med dryck och pumpade. Jag är så glad att ha min egen mekaniker! ❤

Besökte toaletten några gånger till 🤣

Och sen var det dags att pussas Hej då och lycka till med Lennart. Vi ses ikväll liksom!

Så häftigt sen där man stod allihopa innan starten. I alla rosa och blå badmössor!

Efter att killarna startat fick vi tjejer gå ner i vattnet. Och så simmade vi lugnt bort till startbojarna. Där fick man ligga och trampa vatten i några minuter. Pirrigt!

Pang!

Där gick startskottet! Jag hamnade nog hyfsat i mitten. Kom i väg ganska bra. Stressade väl lite i början och det tog en stund innan jag fick till det med andningen, men det gick ändå ok. Och efter ett tag släppte det och kändes bra. Bara att nöta på...

Efter att vi vände tillbaka fick jag ett jättebra flow och det kändes som att det gick riktigt fort (I mina mått mätt!) Simning är ju liksom inte min starka sida...

Jag hade hört att det kunde vara trångt och att man kunde få sparkar och så. Men jag hade inga problem med det alls!

Kom upp och kollade snabbt på klockan; 1.30!

Det är ingen bra tid men jag är jättenöjd! Mycket bättre än jag hade trott och bara 4 minuter sämre än i Haugesund där vi simmade i sjö med våtdräkt!

Tog det lugnt i växlingen. Torkade fötterna för att undvika ska, drog på mig calves och smorde in mig med solcreme.

Men kul att komma i väg sen!

Inte så mycket att säga om cyklingen... Jag började rätt lugnt och sen var det ju bara att nöta på. Men tyckte i alla fall att jag passerade fler än som passerade mig, så det kändes bra!

Jag var noga med att dricka hela tiden och hällde också vatten över mig. Tog salttablett då och då och åt bars så gott jag kunde. Men dricker hellre än äter på tävling, så det blev främst det!

Ganska behagligt väder. Till stor del var det ganska molnigt och det blåste alldeles lagom.

Sååå coolt sen när man mötte proffsen! De är så grymma!!!

Och så mötte jag såklart Lennart också, det gav energi!!! ❤

Innan vändning var det backe, backe,backe, en bra bit. Men har man gjort Haugesund så klarar man det! 😜

Kändes ganska bra.

Det var en asiat jag passerade jag vet inte hur många gånger, och han passerade mig utför.

Efter Hawi, där vi vände var det mycket nedför. Gott! Och även om jag blev passerad av en del så var jag jättenöjd att jag släppte på dom jag gjorde, har ju varit så mesig och bromsat mycket förut, men det gjorde jag ingenting nu!

Strax efter halvvägs tog jag en toapaus, drack en halv cola och rörde lite på mina fötter som domnar lite när jag cyklar och sträckte på ryggen. Efter det var det bara att köra på sista biten!

Nice sedan när man kom utanför flygplatsen och såg alla löpare. En bit efter det såg jag Lennart och ropade på honom!

Gott att lämna cykeln sedan. Var lite stel i benen så gick lite först, men sedan var det skönt att jogga sista biten till påsen.

Smorde fötterna rejält med vaselin, bytte strumpor och skor, drog på mig keps och nummerlapp och stack. Det är en härlig känsla att komma ut på löpningen! Jag kom upp i ganska snabbt tempo, som jag tänkte att jag inte skulle kunna hålla, men fortsatte så om än lite långsammare första biten, bara för att det kändes så bra! Kul med mycket publik första biten på Ali drive, det peppade! Sen var det sååå tacksamt med de täta vätskestationerna, dels för de trevliga volontärerna och så självklart för drycken! Svalkande mig vid varje station också med både blöt svamp och is. Ljuvligt!!!

Jag vet inte riktigt vart det började bli jobbigare sen, vid 15 km kanske. Fast samtidigt inte alls så jobbigt som jag hade trott. Det var nog trots allt lite svalare än det kan vara!

Jag mötte Lennart vid en station då han hade ca 7 km kvar. Fick en kram och puss. Ljuvligt!

Jag nötte på. Gick vid varje vätska och i vissa backar. Det kändes bättre att spara på energin.

När jag svängde ned mot flygplatsen började det skymma så då fick man en sån ring som lyser. Jag sprang i solnedgången vid vattnet, såå vackert!

Men trodde att de vägen aldrig skulle ta slut! Den var mycket längre än jag trott! Så när man väl vände sedan så var det väldigt skönt!!!

Sjukt mörkt var det där! Vissa hade pannlampa, det hade jag inte en tanke på! Men det gick bra ändå. En bit längre fram såg man alltid kontrollerna, där fanns belysning.

Sen började det regna också! Men det var rätt så skönt, det var ju inte direkt kallt!

Bara att kämpa på sista biten, jag joggade mest då, tror jag bara gick vid vätskan. Och maten😋 Jag var hungrig vid det laget, så käkade apelsiner!😂 Det var det som funkade bäst...

Med kanske 3 km kvar var jag sååå lycklig att ha målet så nära, längtade efter att höra de där orden och träffa Lennart! Så jag fick kraft och tror faktiskt att jag ökade en hel del (jag har inte kollat klockan,känns ganska oviktigt) och när man närmade sig så var det ju så mycket folk och sååå peppande!

Hur underbart att sen vara i mål!!!

Linda Holmer YOU ARE AN IRONMAN!

Och Strax där innanför var min egen Ironman ❤

Helt fantastiskt att ha genomfört det och helt fantastiskt att göra det tillsammans!

När han sen sa vad klicka var blev jag helt paff! Jag hade hoppats på att göra det på under 14 timmar! Särskilt då jag gick en del. Och så blev det under 13!!!